Truckkort - StudieCentralens truckopedia
Ett truckkort utgör den enskilt viktigaste pusselbiten i ditt CV om du vill söka ett arbete inom lager och logistik, men vilket truckkort skall du ta? Spelar det någon roll vilken utbildare du väljer? Vad kostar ett truckkort? Denna sida innehåller svar på vanliga frågor om truckkort för dig som vill läsa på lite innan du gör ditt val.
Truckkort – Studiecentralen förklarar
Idag kan du skaffa ett truckkort i nästan hela Sverige. Det kryllar av utbildningsarrangörer i de olika städerna och det är inte alltid självklart vilken skola du bör välja då många av aktörerna har liknande utbud av kurser. Det första du bör känna till är att det finns fyra kategorier, från A till D, som totalt innehåller 18 olika typer av truckar. Det som är mest efterfrågat idag är en kombination av truckkort A och B, då dessa utgör de vanligast förekommande truckarna inom framför allt lager och logistik.
Vilket truckkort behöver jag?
Ett truckkort är i huvudsak ett utbildningsbevis, som intygar att du har genomgått såväl praktisk som teoretisk utbildning för en viss typ av truck. De allra flesta tar truckkort A+B i kombination, då majoriteten av arbetsgivarna inom lager och logistik kräver detta vid anställning. Truckarna inom A-, B- och D-kategorin är bäst lämpade för lättare godshantering, medan truckarna inom C-kategorin lämpar sig bättre för exempelvis mark- och anläggningsarbeten.
Förmodligen har du redan koll på vilken typ av truck du kommer att köra på din arbetsplats, och då kan du enkelt se vilken kategori den trucken tillhör i vår lista med förklaringar under nästa rubrik. Notera att du inte behöver ha truckkort A för att ta truckkort B. Det är helt okej om du endast väljer att ta truckkort för en specifik typ av truck, men det kan ändå vara värt att inneha både Truckkort A och Truckkort B, då prisskillnaden inte är särskilt stor och då de flesta arrangörerna erbjuder kampanjpriser på just detta paket.
Truckkort A, B, C, D – vilka truckar ingår?
Det finns 4 olika typer av truckkort som totalt innehåller 18 trucktyper. Nedan finner du en lista över vilka truckar som ingår i varje kategori.
Truckkort A
A1 – låglyftande plocktruck
A2 – ledstaplare (med eller utan åkplatta)
A3 – låglyftande åktruck (stående eller sittande)
A4 – Låglyftare (med eller utan åkplatta)
Truckkort B
B1 – motviktstruck
B2 – höglyftande åktruck (stående eller sittande)
B3 – skjutstativtruck
B4 – höglyftande plocktruck
B5 – smalgångstruck
B6 – fyrvägstruck
Truckkort C
C2 – hjullastare
C3a – containertruck
C3b – timmertruck
C4 – sidlastare
C5 – grensletruck
C7 – teleskoplastare
Truckkort D
D1 – dragtruck eller flaktruck
D2 – terminaltruck
Hur mycket kostar det att ta truckkort?
Priset för ett truckkort varierar beroende på var du bor och vilket truckkort du vill ta. Normalt kostar det omkring 1 500–5 000 kronor att ta truckkort. Oftast är priset fast och du kan räkna med att få komma tillbaka för ytterligare träning utan extra kostnad vid underkänt resultat. Om du å andra sidan redan har erfarenhet eller bara behöver komplettera med fler behörigheter blir det oftast billigare. Kontakta alltid utbildningsarrangören innan du bokar om har tidigare erfarenhet.
Olika trucktyper och användningsområden
Tidigare i guiden fick du läsa om att det finns 18 olika truckar indelade i 4 kategorier. Här kan du läsa mer om varje trucktyp och i vilken miljö den oftast förekommer.
Stödbenstruckar – kategori A
En stödbenstruck bär sin last mellan de främre och bakre hjulparen. Det gör den mer stabil och risken för att trucken tippar vid överlast är minimal. Nedan går vi igenom alla truckar inom kategorin för truckkort A.
1. Låglyftande plocktruck, förarlyft <1.20m A1
En låglyftande plocktruck lämpar sig bäst för godshantering på lägre nivåer. Förarhytten kan lyftas upp till 1.20m, vilket ger möjlighet för truckföraren att plocka ned gods och kartonger för hand.
2. Ledstaplare, med eller utan åkplatta A2
Ledstaplaren är förmodligen den absolut vanligaste trucken inom svensk lager och logistik. Den kommer i två utföranden, med eller utan åkplatta och används främst för stapling av gods.
3. Låglyftande åktruck, stående eller sittande A3
En låglyftande åktruck används endast för arbete på lägre nivåer, främst för att förflytta pallar och gods från punkt A till B. Den maximala lyfthöjden är 0.2m.
4. Låglyftare, med eller utan åkplatta A4
Låglyftaren är mer eller mindre samma trucktyp som A2 (ledstaplaren). Skillnaden är att denna är låglyftande (max 0.2m) och används vanligtvis för att lasta och lossa lastbilar samt för övrig godshantering på låga nivåer.
Höglyftande truckar – kategori B
1. Motviktstruck B1
En motviktstruck bär lastens tyngd framför de främre hjulparen och har en motvikt baktill för att balansera mot lastens vikt. Till skillnad från stödbenstruckar kan motviktstrucken tippa framåt vid överlast, då lastens tyngd positioneras framför truckens stödyta.
2. Höglyftande åktruck, stående eller sittande B2
Den höglyftande åktrucken, likt de flesta truckar, kommer i lite olika utföranden. I vissa fall står du i förarhytten, medan du sitter i andra fall. Den höglyftande åktrucken liknar en ledstaplare och är en typ av en stödbenstruck. Den största skillnaden är att åktrucken vanligtvis har bättre lyftkapacitet, både när det gäller höjd och tyngd. Den höglyftande åktrucken kallas även för ”åkstaplare”.
3. Skjutstativtruck B3
Skjutstativtrucken används främst för väldigt höga och tunga lyft. Stativet kan skjutas ut, vilket underlättar vid lastning och lossning i exempelvis pallställ på högre höjder.
4. Höglyftande plocktruck B4
En höglyftande plocktruck är väldigt lik den låglyftande åktrucken, med den uppenbara skillnaden att den höglyftande plocktrucken lyfter såväl förare som last högre än 1.2m. En perfekt truck att använda när såväl föraren som lasten behöver komma upp på högre nivåer och plocka gods för hand.
5. Smalgångstruck B5
Smalgångstrucken används främst i smala gångar och trånga utrymmen, precis som namnet låter. I takt med att framför allt hyrorna för lageryta ökar, blir det allt vanligare att man får det lite trångt på lagret och tvingas utnyttja all disponibel takhöjd. Då är smalgångstrucken det perfekta alternativet. Även denna truck går att få med höj- och sänkbar förarhytt.
6. Fyrvägstruck B6
Fyrvägstrucken är den mest mångsidiga trucken inom kategorin för truckkort B. Precis som namnet anspelar kan fyrvägstrucken förflytta sig i fyra olika körriktningar. Lite förenklat kan man säga att fyrvägstrucken är en skjutstativtruck, med den stora skillnaden att trucken även kan förflytta sig sidledes.
Truckar för industriell godshantering – kategori C
1. Hjullastare C2
Hjullastaren har tidigare funnits i två olika behörigheter, dvs C1 samt C2. Den förstnämnda avsåg motviktstruckar för godshantering över 10 ton, men denna behörighet går nu att få när du tar truckkort för B1 motviktstruck. Numera finns bara C2 kvar i kategorin för truckkort C och omfattar alla typer av hjullastare, såväl hjullastare för godshantering som industriell godshantering.
2. Containertruck C3a
Containertrucken används främst för att, hör och häpna, lasta och lossa containrar. När det gäller truckarna inom kategori C är det svårare att uppskatta kurslängden för att få behörigheten. Såväl pris som tidsåtgång varierar ofta beroende på deltagarnas tidigare erfarenheter.
3. Timmertruck C3b
Timmertrucken är relativt lik containertrucken i utförandet, men är främst avsedd för att lasta och lossa timmerstockar.
4. Sidlastare C4
En sidlastare utgör ett smidigt alternativ för att lasta och lossa exempelvis en trailer med otympligt gods. Precis som namnet föreslår bärs lasten vid sidan av trucken, vilket ger möjlighet att positionera sig jämsides med trailern för att förflytta gods på eller av.
5. Grensletruck C5
Grensletrucken bär sin last under själva fordonskroppen och skiljer sig mycket från resterande trucktyper i den aspekten. Den har fyra ben och lastens vikt hamnar således alltid innanför stödytan. Det möjliggör hantering av tunga laster med bra stabilitet. Grensletrucken är inte särskilt vanligt förekommande idag, då den är mycket underhållskrävande och dyr i drift.
6. Teleskoplastare C7
Teleskoplastaren är en mångsidig truck som används frekvent inom byggnationer, jordbruk, renovering och andra industriella jobb. Den är utrustad med en teleskopfunktion med möjlighet att använda en rad olika tillsatsaggregat som exempelvis skopa eller vanliga gafflar. Bra räckvidd, vanligtvis terränggående samt lättmanövrerad gör teleskoplastaren till ett populärt val inom industrin.
Dragtruckar – kategori D
1. Drag- och flaktruck D1
Dragtrucken och flaktrucken är vanligast förekommande på svenska flygplatser och sjukhus. Skillnaden mellan drag- och flaktrucken är att flaktrucken är utrustad med ett flak. Gemensamt för båda trucktyperna är att man kopplar på korgar eller vagntåg för att släpa lasten bakom trucken. Förmodligen har du stött på dragtruckar på flygplatsen, släpandes på passagerares bagage.
2. Terminaldragtruck D2
En terminaldragtruck drar lasten bakom sig, likt drag- och flaktruckar. Skillnaden är att den är avsedd för mycket tyngre godshantering samt att terminaldragtrucken är utrustad med en vändskiva för trailrar i stället för en dragkrok för vagnar eller korgar.
Vad betyder truckkort TLP 10?
Du må ha läst eller hört att man ska ha ett truckkort enligt TLP 10, men vad betyder det egentligen? TLP 10 är en förkortning för Truckläroplan 10. Det är ett dokument som innehåller riktlinjer och färdighetsmål för truckförare i Sverige.
Truckläroplanen 10 (TLP 10) – riktlinjer för truckförares kunskaper och färdigheter
Truckläroplanen är framtagen i samverkan av arbetsmarknadens parter för att minska antalet truckrelaterade arbetsplatsolyckor och på så vis bana väg för ett säkrare arbetsliv. Det har blivit standard för arbetsgivare att ställa krav om truckutbildning enligt TLP 10 idag. Av den anledningen erbjuder nästan alla utbildningsarrangörer utbildning i enlighet med TLP 10.
Vad är skillnaden mellan truckkort TLP 10 och truckkort TLP 2?
Truckläroplanen 2 (TLP 2) reviderades inför årsskiftet till 2011 och alla utbildningar som hålls fr.o.m. skiftet skall genomföras i enlighet med Truckläroplanen 10 (TLP 10). Den främsta skillnaden mellan de två läroplanerna är att TLP 2 var mer av en läroplan, medan TLP 10 uttrycks som riktlinjer i stället. Exempelvis fanns det krav om minimal tidsåtgång för att erhålla ett truckkort i TLP 2, medan TLP 10 i större utsträckning tar hänsyn till deltagarens individuella förutsättningar.
Ytterligare en stor förändring är att vissa truckar hamnade under andra kategorier eller fick nya benämningar. Truckkort C1, som i TLP 2 benämndes som en motviktstruck med lyftkapacitet på över 10 ton, ingår numera i Truckkort B1. I TLP 10 försvinner således behörigheten för Truckkort C1 helt och hållet.
Du kan läsa mer om skillnaderna mellan TLP 2 och TLP 10 via denna PDF.
Vad händer om jag tappat bort mitt truckkort?
Om du tappar bort ditt truckkort skall du i första hand vända dig direkt till utbildningsarrangören. Det kan vara problematiskt att få tag på ditt gamla truckkort om arrangören inte längre är verksam. Vissa skolor är anslutna till Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, vanligtvis förkortat till TYA. Om så är fallet, kan du alltid beställa ett nytt truckkort direkt via deras webbplats.
Begär digitalt truckkort
Alla truckskolor är dessvärre inte anslutna till TYA och i värsta fall kan du behöva göra om utbildningen. Vi kan starkt rekommendera att du alltid begär en digital kopia av ditt truckkort från utbildningsarrangören. På så vis spelar det ingen roll om skolan är ansluten till TYA eller inte. Då har du alltid en kopia av ditt truckkort lagrat i molnet och kan visa upp för arbetsgivare vid begäran.
Hitta utbildare för truckkort
StudieCentralen har listat flertalet utbildare för truckkort i vår portal. Du kan läsa mer om kurserna, se datum eller skicka in en bokningsförfrågan via länken nedan.